Släktvapnets historia

Släkten Virgins vapen anses liksom flertalet gamla pommerska släkters, kunna härledas från händelser och förhållanden i eller runt ursprungsorten. Såsom sådan anses den lilla byn Verchen (medeltida skrivsätt Virchina, Virchwin, Virghin, Verchin, Verghen etc.) där ett benedektiner nunnekloster var förlagt från omkring 1245 till reformationen på 1500-talet. Klostret  Monasterium Virginium Verchen låg vid Kummerower sjön ca 6mil söder om Stralsund. Klostrets äldsta sigill på en urkund från 13 aug. 1269 visar ett litet runt sigill, på vilket den krönta jungfru Maria framställs som himladrottning sittandes med liljestängeln i höger hand och kristusbarnet på vänstra knät.

Släktens äldsta kända sigill från 1500-talet, eller tidigare, visar en kvinnofigur med krona hållande en långskaftad lilja i höger hand. På Lubins graverade vapenbild 1618 saknar kvinnofiguren kronan, men håller i höger hand en liljestängel. I senare vapenbilder liksom i släktens vapen på riddarhuset har liljestängeln ersatts med en heraldisk eller fransk lilja. Det förhållandet, att liljan hålles i handen av den krönta kvinnofiguren och icke förekommer isolerad i vapnet, visar otvivelaktigt, att därmed avses att ge en heraldisk bild av den heliga jungfrun. Det är sannolikt, att släkten vid den tid då vapnet antogs såsom motiv därför haft ett särskilt samband med den katolska kyrkan.